Basuppgifter om statsrådet
Utnämning och konstituering
Allmänt
Riksdagen väljer statsministern, som republikens president därefter utnämner till uppdraget. De övriga ministrarna utnämns av presidenten i enlighet med förslag av den som valts till statsminister.
Innan statsministern väljs förhandlar riksdagsgrupperna om regeringsprogrammet och statsrådets sammansättning. Utifrån resultatet av dessa överläggningar meddelar presidenten efter att ha hört riksdagens talman vem som är statsministerkandidat. Om kandidaten vid öppen omröstning i riksdagen har fått mer än hälften av de avgivna rösterna, väljs han eller hon till statsminister.
Medlemmarna av statsrådet utnämns till sina uppgifter genom republikens presidents öppna brev. Ministrarna skall vara för redbarhet och skicklighet kända finska medborgare.
Republikens president beviljar på begäran statsrådet eller någon minister avsked. Presidenten skall även utan begäran bevilja statsrådet eller en minister avsked, om statsrådet eller ministern inte längre har riksdagens förtroende. Presidenten kan också på initiativ av statsministern bevilja en minister avsked av annan orsak.
Republikens presidents öppna brev
Republikens president fattar sitt beslut om utnämning av statsrådet vid föredragningen för republikens president i statsrådet. Närvarande är medlemmarna av den avgående regeringen.
I republikens presidents öppna brev nämns vem som utnämns till statsminister samt i fråga om alla andra medlemmar av statsrådet till vilken minister (t.ex. finansminister) de förordnas eller vilket ministeriums ärenden de förordnas att handlägga (t.ex. till kulturminister som handlägger ärenden som hör till undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde).
Ställföreträdare
Statsrådet förordnar någon annan medlem av statsrådet till ställföreträdare för statsministern och för en annan minister, för den händelse att statsministern eller någon annan minister på grund av tillfälligt förhinder inte kan sköta sina uppgifter. Om också den medlem av statsrådet som förordnats till statsministerns ställföreträdare har förhinder, sköter den minister som är äldst till tjänsteåren statsministerns uppgifter. För de övriga ministrarna förordnas i allmänhet fyra till fem ställföreträdare.
Ed eller försäkran
Ministrarna skall innan de tar emot sina uppgifter avlägga tjänste- och domared eller avge motsvarande försäkran om de inte tidigare gjort det.
Eden avläggs eller försäkran avges vid statsrådets första allmänna sammanträde efter att regeringen utnämnts (statsrådets s.k. konstituerande sammanträde).
Ministrarnas arbetsfördelning
Vid statsrådets konstituerande sammanträde avgörs också arbetsfördelningen mellan ministrarna vid samma ministerium. De ministrar som utnämnts till samma ministerium anses vara jämställda och utan inbördes subordinationsförhållande.
Regeringens program
Regeringsprogrammet är en verksamhetsplan som har godkänts av de partier som medverkar i regeringen och där man har kommit överens om regeringens viktigaste uppgiftsområden. Den nya regeringen skall utan dröjsmål ge riksdagen ett meddelande om sitt program. Statsministern övervakar genomförandet av regeringsprogrammet.
Meddelande om ministrarnas bindningar
I grundlagen förbjuds ministrarna att under ministertiden sköta offentliga tjänster eller sådana andra uppdrag som kan inverka menligt på ministeruppdraget eller äventyra förtroendet för ministerns verksamhet som medlem av statsrådet. Ministrarna förpliktas att redogöra för sin näringsverksamhet, sitt ägande i företag och andra betydande inkomstkällor och skulder samt för sådana uppdrag och bindningar som kan ha betydelse vid bedömningen av ministerns verksamhet som medlem av statsrådet.
Omedelbart efter utnämningen sammanställer statsrådets kansli uppgifterna om de till ministrar utnämnda personernas bindningar. Uppgifterna skickas utan dröjsmål till riksdagen genom en skrivelse från statsrådet.
Ministrarnas arvoden
En minister får för sitt uppdrag ett arvode som motsvarar det arvode som betalas till riksdagens vice talman (9 729 euro/månad, 1.5.2011). Det arvode som betalas till statsministern motsvarar det arvode som betalas till riksdagens talman (11 675 euro/månad, 1.5.2011). Arvodet är skattepliktig inkomst för ministrarna. Om en riksdagsledamot utnämns till medlem av statsrådet innehåller riksdagen hälften av det arvode och den kostnadsersättning som tillkommer riksdagsledamoten. En medlem av statsrådet har varje kalenderår rätt till en ledighet på 30 dagar som jämställs med semester.
Statsrådets utskott
Till konstitueringen av statsrådet hör också tillsättandet av ministerutskott.
Statsrådet har fyra lagstadgade utskott, utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet, EU-ministerutskottet finansutskottet och finanspolitiska ministerutskottet.
Sittordning
Statsrådets kansli gör för statsrådets allmänna sammanträden och presidentföredragningarna upp en sittordning baserad på ministrarnas tjänsteålder.
Ministrarnas tjänsteålder bestäms så, att först kommer statsministern och statsministerns av statsrådet förordnade ställföreträdare. Därefter följer de som tidigare varit medlemmar av statsrådet enligt antalet ministerdagar. På de övriga ministrarnas tjänsteålder inverkar tid som riksdagsledamot samt de uppgifter som de innehaft i riksdagen eller i sitt parti.
Statsrådet iakttar vid omröstning ett s.k. kollegialt omröstningsförfarande, dvs. alla medlemmar "från den yngsta till den äldsta" framför sin ståndpunkt i tur och ordning enligt tjänsteålder. Sittordningen, som följer tjänsteåldern, underlättar således omröstningsförfarandet. Statsministerns ställföreträdarskap iakttar motsatt tjänsteåldersförfarande, dvs. "från den äldsta till den yngsta".
Statsrådets verksamhet
Statsrådets sammansättning och uppgifter
Med statsrådet avses å ena sidan det organ som utövar allmän regeringsmakt och som består av statsministern och ministrarna och, å andra sidan, det organ för beslutsfattandet i regerings- och förvaltningsärenden som består av statsrådets allmänna sammanträde och ministerierna.
Statsministern leder statsrådets verksamhet och ser till att beredningen och behandlingen av de ärenden som hör till statsrådet samordnas. Statsministern leder behandlingen av ärenden vid statsrådets allmänna sammanträde och är ordförande för de lagstadgade ministerutskotten.
Statsrådet består numera av 12 ministerier. Varje ministerium svarar inom sitt ansvarsområde för beredningen av de ärenden som hör till statsrådet och för att förvaltningen fungerar som sig bör.
Ministerierna är följande:
- statsrådets kansli (SRK),
- utrikesministeriet (UM),
- justitieministeriet (JM),
- inrikesministeriet (IM),
- försvarsministeriet (FSM),
- finansministeriet (FM),
- undervisnings- och kulturministeriet (UKM),
- jord- och skogsbruksministeriet (JSM),
- kommunikationsministeriet (KM),
- Arbets- och näringsministeriet (ANM),
- social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och
- miljöministeriet (MM).
Ministeriets högsta tjänsteman är kanslichefen. Kanslichefen leder och övervakar ministeriets verksamhet. Vid utrikesministeriet och vid finansministeriet är tjänstebenämningen statssekreterare såsom kanslichef. Vid statsrådets kansli kan en statssekreterare utses för statsministerns mandattid. Statssekreterarens uppgift är att som närmaste medarbetare till statsministern leda beredningen av ärenden, främja och följa genomförandet av regeringsprogrammet samt sköta samarbetet med ministerierna. För en annan ministers mandatperiod kan också utnämnas en statssekreterare med uppgift att biträda ministern. Ministern kan förordna statssekreteraren till sin ställföreträdare när det gäller nationella och internationella uppgifter som har samband med beredningen av ärenden. Ministrarna har dessutom politiska specialmedarbetare.
Om ministeriernas verksamhetsområden bestäms i reglementet för statsrådet (SRRegl.) och i förordningarna om respektive ministerium. Verksamhetsområdet framgår i allmänhet redan av ministeriets namn: utrikesministeriet sköter Finlands relationer till främmande makter, justitieministeriet ärenden som gäller rättsväsendet, lagstiftningen och fångvården, försvarsministeriet ärenden som gäller rikets försvar och försvarsmakten. De ärenden som inte hör till något ministeriums verksamhetsområde behandlas vid statsrådets kansli.
En statsrådsmedlems uppgifter indelas dels i verksamhet i det ministerium till vars chef han eller hon förordnats eller vars ärenden han eller hon förordnats att handlägga, och dels i verksamhet i statsrådet. Till den senare verksamheten hör arbete i statsrådets utskott, statsrådets allmänna sammanträde samt föredragningen för republikens president i statsrådet.
Alla de ärenden i vilka statsrådet fattar beslut bereds av vederbörande ministerium där också en betydande del av de förvaltningsärenden som ankommer på statsrådet avgörs.
Arbetet i statsrådet
I det arbete som ministrarna varje vecka utför ingår utöver det interna arbetet i ministeriet följande regelbundna möten:
- statsrådets finansutskott
- statsrådets allmänna sammanträde
- föredragning för republikens president
- regeringens aftonskola
- utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet
- EU-ministerutskottet och
- finanspolitiska ministerutskottet.
Dessutom kan statsrådets allmänna sammanträde och finansutskottet ha extra sammanträden. Tidpunkterna för dessa extra sammanträden fastställs av statsministern.
Också arbetet inom extra ministerutskott och ministerarbetsgrupper som tillsatts för att utreda vissa frågor är en del av den beredning som sker i statsrådet.
Statsrådets allmänna sammanträde
Statsrådets allmänna sammanträde hålls i allmänhet torsdagar klockan 13.00 i statsrådets sessionssal.
Ordförande är statsministern eller statsministerns ställföreträdare om statsministern har förhinder. Om också ställföreträdaren har förhinder är den minister som är äldst till tjänsteåren ordförande.
I sammanträdet deltar förutom statsministern och ministrarna också justitiekanslern i statsrådet eller i stället för justitiekanslern, biträdande justitiekanslern eller dennes ställföreträdare. När ärenden som gäller Helsingfors universitet behandlas har även universitetets kansler rätt att delta i sammanträdet.
Förutsättningen för att det allmänna sammanträdet skall vara beslutfört är att minst fem medlemmar av statsrådet är närvarande.
Statsministern bestämmer också föredragningsordningen vid statsrådets allmänna sammanträden. Statsrådets föredragande föredrar ärendena. Föredragandens närvaro krävs dock inte i ärenden som avgörs utan diskussion i enlighet med föredragandens skriftliga förslag.
Föredraganden ombeds att närvara vid statsrådets allmänna sammanträde endast om man vid sammanträdet vill ha tilläggsuppgifter eller önskar företa ändringar i förslaget eller om man önskar diskutera förslaget i allmänhet.
Vid statsrådets allmänna sammanträde förs protokollet av föredragningssekreteraren, som är tjänsteman vid statsrådets kanslis sessionsenhet.
Ärenden som behandlas vid statsrådets allmänna sammanträde
Statsrådets allmänna sammanträde lägger för republikens president fram förslag till avgörande i frågor som hör till presidentens beslutanderätt. Dessutom har statsrådets allmänna sammanträde rätt att utfärda förordningar samt beslutanderätt i regerings- och förvaltningsfrågor.
Om fördelningen av statsrådets beslutanderätt mellan statsrådets allmänna sammanträde och ministerierna i regerings- och förvaltningsfrågor finns allmänna bestämmelser i grundlagen och lagen om statsrådet. Närmare bestämmelser om fördelningen av beslutanderätten finns i reglementet för statsrådet.
Årligen behandlas ca 2 000 ärenden vid statsrådets allmänna sammanträde.
Behandlingen av ärenden vid statsrådets allmänna sammanträde
Behandlingen av ärenden vid statsrådets allmänna sammanträde baserar sig på en föredragningslista som delas ut på förhand och som innehåller föredragandens förslag till beslut.
De ärenden för vilka föredraganden inte har inkallats behandlas genom förfarande med beslutslista. De ärenden som finns på beslutslistan godkänns i regel som sådana. Ministrarna har dock rätt att dra bort ett ärende från listan eller begära att få ta del av handlingarna. Statsrådet har också rätt att bordlägga ärenden.
Vid föredragningsförfarandet är föredraganden närvarande för att föredra sitt ärende. Föredragningen sker i den ordning i vilken ministerierna finns uppräknade i reglementet för statsrådet (den s.k. ministerieordningen).
Om en medlem av statsrådet vill sätta sig in i ett ärende grundligare innan ärendet avgörs kan han eller hon begära att få ta del av handlingarna vid sammanträdet. Ministrarna kan också dra tillbaka ärenden och statsrådet kan besluta att bordlägga ett ärende för att skaffa ytterligare information eller av någon annan motsvarande orsak.
Omröstningsförfarandet
Vid sammanträdet har varje medlem av statsrådet rätt att lägga fram sitt eget förslag till avgörande i ett ärende. Om flera förslag till avgöranden kommer fram under behandlingens gång, förrättas omröstning i ärendet. Ministrarnas förslag behöver inte få understöd för att gå till omröstning. Förslag av föredraganden som inte stöds av en enda minister går inte till omröstning.
I statsrådet iakttas ett s.k. kollegialt omröstningsförfarande. Karakteristiskt för detta förfarande är att alla förslag som kommer under omröstning avgörs vid en omröstning. Vid omröstningen framför den till tjänsteåren yngsta ministern först sin ståndpunkt och därefter de övriga medlemmarna av statsrådet enligt tjänsteålder. Sist framför ordföranden sin ståndpunkt. Det förslag som fått flest röster avkunnas som beslut. Om rösterna faller lika, avgör ordförandens röst.
Om en minister vill uttrycka en avvikande ståndpunkt, men inte nödvändigtvis vill framföra ett motförslag eller anmäla avvikande mening, har han eller hon rätt att diktera ett uttalande till statsrådets protokoll.
Ansvar
Alla medlemmar av statsrådet som deltagit i statsrådets allmänna sammanträde är tillsammans med föredraganden ansvariga för de beslut som fattas. Man kan dock befria sig från ansvaret genom att anmäla avvikande mening till protokollet.
Ministerns ansvar tar sig uttryck både i politiskt och juridiskt ansvar. Det politiska ansvaret och den politiska övervakningen förverkligas i umgänget mellan riksdagen och regeringen bl.a. genom riksdagsledamöternas spörsmål och interpellationer samt genom regeringens meddelanden och redogörelser. På grund av det juridiska ansvaret kan lagenligheten i ministrarnas tjänsteförrättning föras till riksrätten för undersökning.
Föredragning för Republikens President
Presidentföredragningen sker i regel fredagar kl. 11.00. Republikens president fattar beslut i statsrådet på föredragning av den minister till vars verksamhetsområde ärendet hör. Föredragningsordningen är vid presidentföredragningen densamma som vid statsrådets allmänna sammanträde. Republikens president är ordförande vid föredragningen.
Statsrådet är skyldigt att göra framställning i ärenden som föredras för republikens president. Statsrådets allmänna sammanträde kan vid behov slå fast sin ståndpunkt genom omröstning. Den föredragande ministern är då skyldig att föredra ärendet för presidenten i enlighet med den ståndpunkt som majoriteten av statsrådet omfattat.
I föredragningen deltar alla ministrar. Förutsättning för beslutförhet är att minst fem medlemmar av statsrådet är närvarande utöver presidenten. Dessutom är justitiekanslern eller, i hans ställe, biträdande justitiekanslern eller dennes ställföreträdare samt den föredragningssekreterare som för protokollet närvarande.
Eftersom republikens president ensam fattar beslut vid föredragningen förrättas ingen omröstning. Ministrarna kan dock anmäla sin åsikt till protokollet för att befrias från ansvar. Presidenten kan begära att få ta del av handlingarna för närmare studium.
Vid föredragning av ärenden som gäller Helsingfors universitet kan kansler för Helsingfors universitet närvara medan dessa ärenden behandlas. Detta gäller även kommendören för försvarsmakten då presidenten har övertagit avgörandet av ett militärt kommandomål att avgöras i statsrådet. Kanslichefen eller kanslichefens ställföreträdare vid varje ministerium är närvarande dåärenden som gäller ministeriet behandlas.
Sommartid hålls inte föredragningar varje vecka, och föredragningarna kan ocksåäga rum på Gullranda i Nådendal. Föredragningen på Gullranda följer ett exceptionellt förfarande i det avseendet att en tjänsteman vid statsrådets kansli är närvarande i alla ärenden som gäller ministerierna.
Statsrådets utskott
Utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet
Utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet sammanträder av tradition på fredagar direkt efter föredragningen för republikens president. Det är statsministern som fattar beslut om att sammankalla mötet. De senaste åren har detta varit ett forum för de gemensamma mötena mellan utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet och republikens president.
Statsministern är ordförande för utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet, och övriga ledamöter är utrikesministern, försvarsministern och högst fyra andra ministrar som statsrådet förordnar. När en minister har förordnats att behandla ärenden som hör till utrikesministeriets ansvarsområde är också denna minister ledamot i utskottet. Inrikesministern deltar i behandlingen av ett ärende i utskottet om ärendet har samband med frågor som hör till ministerns ansvarsområde. Även någon annan minister kan delta i behandlingen av ett ärende i utskottet, om ärendet har samband med frågor som hör till ministerns ansvarsområde.
Utskottet behandlar förberedelsevis viktiga ärenden som gäller utrikes- och säkerhetspolitiken och Finlands övriga relationer till främmande makter, sådana viktiga ärenden som hänför sig till dessa och gäller den inre säkerheten samt viktiga ärenden som gäller totalförsvaret.
Utskottets sekretariat sköts av utrikesministeriet.
Utskottets protokoll är sekretessbelagda. I utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottets sammanträden deltar också statsrådets kommunikationsdirektör, som informerar om beslut i enlighet med statsministerns anvisningar.
Gemensamma möten mellan utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet och republikens president
Finlands utrikespolitik leds av republikens president i samverkan med statsrådet. Statsrådet svarar för den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen, och beslutar om Finlands åtgärder i samband med dem, om inte beslutet kräver godkännande av riksdagen.
Mötet kan sammankallas på initiativ av republikens president eller statsministern. Mötets sekretariatsuppgifter sköts av utrikesministeriet, som är utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottets sekretariat.
EU-ministerutskottet
EU-ministerutskottet sammanträder i allmänhet fredagar kl. 8.00. Ordförande för utskottet är statsministern. Ledamöter är utrikesministern, justitieministern, den minister som har förordnats att behandla utrikeshandelsärenden, näringsministern, finansministern och jord- och skogsbruksministern, samt tre andra ministrar, av vilka två förordnas av statsrådet och den tredje är den minister till vars ansvarsområde det ärende som handläggs hör. Vid behov förordnar statrådet ytterligare högst två ministrar till ledamöter i utskottet. Alla andra ministrar kan också delta i behandlingen av ett ärende i utskottet om de så önskar.
Ärenden föredras för ministerutskottet av den minister till vars ansvarsområde ärendet hör.
EU-ministerutskottet behandlar förberedelsevis ärenden som kommer att avgöras i Europeiska unionen och som statsministern eller den minister till vars ansvarsområde ärendet hör tar upp till behandling i utskottet eller som det annars anses befogat att ta upp till behandling i utskottet.
Statsrådets EU-sekretariat sköter de sekreterartjänster som utskottet behöver. Vid sammanträdena förs protokoll, som omedelbart är offentliga till den del som gäller ärenden som inte går vidare till behandling i statsrådet och som inte är sekretessbelagda.
I EU-ministerutskottets sammanträden deltar kommunikationschefen vid statsrådets kommunikationsenhet, som svarar för informationen enligt statsministerns anvisningar.
Finansutskottet
Finansutskottet sammanträder i allmänhet onsdagar kl. 13.00 i statsrådets sessionssal. Ordförande för utskottet är statsministern och ledamöter är finansministern, övriga ministrar som förordnats att behandla ärenden som hör till finansministeriets ansvarsområde, högst sex av statsrådet förordnade ministrar samt den minister till vars ansvarsområde ärendet i fråga hör.
Finansutskottet är beslutfört med tre ledamöter. En av de närvarande ledamöterna skall vara minister i finansministeriet.
Finansutskottet har till uppgift att utöva finanstillsyn på förhand. I utskottet behandlas förberedelsevis sådana ärenden som är av stor ekonomisk betydelse eller som annars fordrar utlåtande av finansutskottet. Underlag för behandlingen är, på samma sätt som vid statsrådets allmänna sammanträde, de föredragningslistor för varje ärende som utarbetats vid ministerierna.
Statsrådets allmänna sammanträde kan avvika från finansutskottets utlåtande. Ministerierna får däremot inte avvika från finansutskottets utlåtande när de avgör ärenden, utan ärendet måste föras till statsrådets allmänna sammanträde för beslut.
Finansministeriets statssekreterare eller statssekreterarens ställföreträdare är sekreterare vid finansutskottets sammanträden och redogör också för ärendena.
Finanspolitiska ministerutskottet
Finanspolitiska ministerutskottet sammanträder i allmänhet på tisdagar under förmiddagen. Ordförande för finanspolitiska ministerutskottet är statsministern och ledamöter är finansministern och en av statsrådet förordnad minister som förordnats att behandla ärenden som hör till finansministeriets ansvarsområde, näringsministern, arbetsministern samt högst fyra andra av statsrådet förordnade ministrar.
Finanspolitiska ministerutskottet behandlar frågor som gäller den samhällsekonomiska utvecklingen och den allmänna finanspolitiken, huvudriktlinjerna för den offentliga ekonomins utveckling och andra ärenden som kräver finanspolitiska åtgärder i den omfattning statsministern förordnar.
Budgetchefen är sekreterare vid finanspolitiska ministerutskottets sammanträden. Finansministeriet är sekretariat för utskottet.
Statsrådets kommunikationsdirektör är närvarande vid finanspolitiska ministerutskottets sammanträden. Om innehållet i eventuella meddelanden från ministerutskottet och om andra frågor i anslutning till informationen kommer statsministern och vederbörande minister överens särskilt.
Extra ministerutskott och ministerarbetsgrupper
För beredningen av ärenden som behandlas i statsrådet kan statsrådets allmänna sammanträde också tillsätta andra ministerutskott. Statsministern förordnar ledamöterna i utskotten efter att ha rådgjort med regeringsgrupperna. Utskottens uppgifter bestäms i samband med tillsättandet.
Beredningen av ett ärende kan också anförtros en ministergrupp. Om ministerarbetsgrupper fattas i allmänhet beslut vid regeringens överläggning och de tillsätts för beredning av ett visst ärende eller sakkomplex.
Aftonskolan
I allmänhet behandlas de viktigaste ärendena vid regeringens aftonskola innan de tas upp i statsrådet. Aftonskolan uppstod på 1930-talet då den dåvarande statsministern A.K. Cajander på onsdagar bjöd in medlemmarna i regeringen för diskussion om de ärenden som skulle behandlas vid statsrådets allmänna sammanträde på torsdag. Aftonskolan är ministrarnas inofficiella sammanträde som sammankallas av statsministern. Aftonskolan hålls i regel onsdagar kl. 17.00.
Till aftonskolans natur hör att inga formella beslut fattas. I aftonskolan deltar förutom ministrarna också ordförandena för regeringspartiernas riksdagsgrupper, justitiekanslern, statssekreteraren vid statsrådets kansli och statsrådets kommunikationsdirektör.
Sekreterare för aftonskolan är statsministerns politiska specialmedarbetare. Sekreterarens anteckningar och protokoll är inte offentliga handlingar.
Regeringens överläggning
Regeringens överläggning är ministrarnas inofficiella sammanträde som sammankallas av statsministern. I överläggningen deltar förutom ministrarna justitiekanslern, statssekreteraren vid statsrådets kansli och statsrådets kommunikationsdirektör.
Vid överläggningen föredrar ministrarna själva sina ärenden. Vid regeringens överläggning fattas inga formella beslut. Sekreterare är statsministerns politiska specialmedarbetare. Sekreterarens anteckningar och protokoll är inte offentliga handlingar.
Statsministerns uppgifter
Statsministern leder statsrådets verksamhet och ser till att beredningen och behandlingen av de ärenden som hör till statsrådet samordnas. Statsministern övervakar också genomförandet av regeringsprogrammet och svarar för att beredningen och behandlingen av ärenden som avgörs inom Europeiska unionen samordnas i statsrådet. Om statsministern har förhinder, sköts statsministerns uppgifter av den minister som utsetts till ställföreträdare och, om också denna minister är förhindrad, av den minister som är äldst till tjänsteåren.
Leder statsrådets verksamhet
Statsministern för ordet vid statsrådets allmänna sammanträde samt har rätt att bestämma föredragningsdagen och föredragningsordningen för statsrådets allmänna sammanträde. Statsministern kan också bestämma ett datum före vilket ett ärende som skall behandlas i statsrådets allmänna sammanträde skall föredragas. Statsrådets allmänna sammanträde kan på framställning av statsministern eller ministern i fråga fatta beslut om överföring av ärenden som hör till ministeriernas behörighet till statsrådets allmänna sammanträde för avgörande. Vid omröstning avgör statsministerns röst vid lika röstetal.
Statsministern är ordförande för de lagstadgade ministerutskotten, dvs. för utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet, EU-ministerutskottet, finansutskottet och finanspolitiska ministerutskottet. Statsministern är dessutom ordförande för ekonomiska rådet, forsknings- och innovationsrådet samt titelnämnden.
Chef för statsrådets kansli
Statsministern är chef för statsrådets kansli, vars mål för verksamheten är att under alla förhållanden säkra förutsättningarna för statsministerns och regeringens verksamhet. Statsrådets kansli svarar under statsministerns ledning för övervakningen av genomförandet av regeringsprogrammet och biträder statsministern vid ledningen av statsrådets verksamhet. Statsrådets kansli svarar också för samordningen av Finlands EU-politik och behandlar ärenden som gäller EU:s utveckling.
Leder regeringens politik
Statsministern leder regeringens politik. Han samordnar olika regeringsgruppers synpunkter på regeringens linje. Statsministern ansvarar också för samordnandet av riksdagens och regeringens arbete.
Den nya grundlagen som trädde i kraft i mars 2000 stärkte statsministerns ställning.
Enligt den nya grundlagen kan presidenten bestämma att förtida riksdagsval skall förrättas endast på motiverat initiativ av statsministern och efter att ha hört riksdagsgrupperna. De övriga ministrarna utnämns av presidenten i enlighet med förslag av den som valts till statsminister.
Ställföreträdare för republikens president
Statsministern är ställföreträdare för republikens president när presidenten är förhindrad att sköta sina uppgifter. I december 1991 ändrades dock tolkningspraxis genom ett uttalande av republikens president som dikterades till statsrådets protokoll och enligt vilket presidenten inte längre utan vidare är förhindrad att sköta sina uppgifter under utlandsresor.
Ställföreträdarskapet konkretiseras endast i de fall där man på förhand vet att det under utlandsvistelsen behövs presidentbeslut som måste fattas i statsrådet, eller om ett sådant behov uppstår under utlandsvistelsen och presidenten inte anser sig kunna återvända till landet.
Statsrådet och riksdagen
Riksdagens uppgifter
Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. Riksdagen har självständig initiativrätt, men i praktiken grundar sig största delen av riksdagens beslut på regeringens propositioner. Alla propositioner och motioner bereds i riksdagens utskott innan beslut fattas. Utskottet bereder ett betänkande, varefter propositionen tas upp till första behandling i riksdagens plenum. I den andra behandlingen i plenum beslutar riksdagen om lagförslaget skall godkännas eller förkastas.
En lag som har antagits av riksdagen skall föredras för republikens president för stadfästelse. Presidenten skall besluta om stadfästelsen inom tre månader från det lagen tillställts presidenten för stadfästelse. Om presidenten inte stadfäster lagen, återgår den till riksdagen för behandling. Om riksdagen godkänner lagen på nytt med oförändrat sakinnehåll, träder lagen i kraft utan stadfästelse. Lagen skall dock undertecknas av republikens president. Om behandlingen av ett ärende inte slutförts under ett riksmöte, fortsätter den under följande riksmöte, om inte riksdagsval har förrättats däremellan.
Riksdagens godkännande krävs för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse. Också centrala beslut som gäller skötseln av statsfinanserna, t.ex. beslut om statsbudgeten och skatterna, hör till riksdagens uppgifter.
Riksdagen behandlar också Europeiska kommissionens förslag till sådana rättsakter och fördrag om vilka beslut fattas inom Europeiska unionen och som annars enligt grundlagen skulle falla inom området för riksdagens behörighet. Statsrådet skall genom en skrivelse sända sådana förslag till riksdagen så, att riksdagen kan ta ställning till förslagen. Riksdagen övervakar också Finlands Banks och folkpensionsanstaltens verksamhet.
Ministrarnas deltagande i riksdagens arbete
Alla medlemmar av statsrådet har rätt att närvara vid riksdagens plenum och ta del i den diskussion som förs. I utskottens sammanträden får ministrarna delta endast efter kallelse.
För att ministrarna skall kunna sköta sina uppgifter med framgång förutsätts att de deltar aktivt i riksdagens arbete. Ministrarna bör framför allt följa riksdagsbehandlingen av ärenden som faller inom deras eget förvaltningsområde och närvara vid plenum då sådana ärenden behandlas.
Vederbörande medlem av regeringen bör göra ett inlägg i remissdebatten gällande regeringens viktigaste propositioner och i första behandlingen av dessa propositioner samt även i övrigt delta i diskussionen.
Berättelser
En av riksdagens uppgifter är att övervaka regeringens arbete. För detta ändamål ger regeringen till varje ordinarie riksmöte en berättelse om sin verksamhet och om sina relationer till främmande makter, dvs. en berättelse över regeringens åtgärder, och statens bokslutsberättelse.
Interpellationer
Minst 20 riksdagsledamöter kan framställa en interpellation till statsrådet eller till en minister i en angelägenhet som hör till statsrådets eller ministerns ansvarsområde. En interpellation ska lämnas in skriftligen till riksdagens centralkansli. Interpellationen framställs i plenum och remitteras till statsrådet för att besvaras. Innehållet i det svar som ges på interpellationen bestäms i regeringen.
Om det under debatten i riksdagen väcks förslag om en missförtroendeförklaring mot regeringen eller ministern, ska behandlingen av interpellationen avslutas med en omröstning genom vilken det avgörs om statsrådet eller ministern har riksdagens förtroende.
Skriftliga spörsmål
En riksdagsledamot kan ställa ett skriftligt spörsmål till en minister i en fråga som gäller hans eller hennes ansvarsområde. Riksdagens talman vidarebefordrar dessa spörsmål till dokumentbyrån vid riksdagens centralkansli, som skickar dem till statsrådets kansli. Kansliet vidarebefordrar sedan spörsmålen till den minister som saken gäller. Det skriftliga svaret ska vara riksdagen till handa inom 21 dagar från det att statsrådets kansli mottagit spörsmålet. Svaret skickas från ministeriet direkt till riksdagen.
Muntlig frågestund
Den muntliga frågestunden hålls i regel torsdagar kl. 16.00. Talmanskonferensen kan dock besluta att den muntliga frågestunden hålls i samband med ordinarie plenum, antingen före eller efter plenum.
Under den muntliga frågestunden besvaras oförberedda frågor. Svarstiden för en fråga är högst en minut. Under den muntliga frågestunden kan ett visst tema eller ärenden som hör till ett visst förvaltningsområde behandlas. Talmanskonferensen beslutar om temat efter att ha kommit överens om saken med statsrådet.
Debatt om aktuella frågor
Talmanskonferensen kan besluta att en debatt om en aktuell fråga skall ordnas samt om praxis gällande inlägg och övriga detaljer. Talmanskonferensen kommer överens med statsrådet om tidpunkten för debatten och om ministrarnas anföranden.
Redogörelser och meddelanden
Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. Redogörelser skickas oftast till ett utskott vars betänkande ligger till grund för riksdagsledamöternas behandling av ärendet. Också meddelanden kan skickas till ett utskott för behandling. Behandlingen av ett meddelande kan avslutas med en omröstning om förtroendet för statsrådet eller en minister. Vid behandlingen av redogörelser är förtroendeomröstningar inte möjliga.
Statsministerns upplysning
Statsministern kan vid en tidpunkt som avtalas med riksdagens talman ge riksdagen en upplysning i ett ärende som hör till statsrådets verksamhetsområde. Upplysningen kan också ges av någon annan medlem av statsrådet som statsministern förordnar. Med anledning av upplysningen förs en debatt vid plenum utan att några beslut fattas.
Statsrådet och justitiekanslern
Enligt grundlagen har justitiekanslern i uppgift att ge republikens president, statsrådet och ministerierna upplysningar och utlåtanden i juridiska frågor. Till justitiekanslerns uppgifter hör också att övervaka lagligheten av dessa statliga organs ämbetsåtgärder.
Den synligaste delen av arbetet består i att justitiekanslern, biträdande justitiekanslern eller hans ställföreträdare är närvarande vid statsrådets allmänna sammanträden och presidentföredragningarna. Justitiekanslern skall övervaka att laga behandlingsordning och gällande bestämmelser iakttas. Övervakningen gäller endast juridiska frågor, inte beslutens ändamålsenlighet eller politisk bedömning av dem. Vid behov skall justitiekanslern under sammanträdets gång ge sitt juridiska utlåtande om det ärende som behandlas.
I praktiken är övervakningen av statsrådet till största delen av föregripande karaktär. Föredragningslistorna, som utarbetas vid ministerierna och som ligger till grund för beslutsfattandet vid sammanträdena, skickas före sammanträdena till justitiekanslersämbetet för granskning. Förfarandet kallas listagranskning. Ofta förutsätter granskningen förhandlingar med ministeriernas tjänstemän och givande av utlåtanden om juridiska frågor beträffande de ärenden som skall föredras. De fel som upptäcks vid granskningen av listorna rättas före sammanträdena eller också skjuts föredragningen vid behov upp.